Skogsstjärna är en flerårig ört med stjärnlika blommor och en krypande jordstam. Bladen är olika stora, smalt omvänt äggrunda, och sitter samlade i en kranslik rosett i stjälkens topp. Skogsstjärna blommar vanligen i maj–juni.
Skogsstjärnan var en av Linnés favoritblomma och i Flora Lapponica 1737 skriver han om skogsstjärna att "Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!".
tisdag 24 maj 2011
fredag 20 maj 2011
onsdag 18 maj 2011
fredag 13 maj 2011
Nu blommar granen
Nu blommar granen i södra och mellersta Sverige vilket innebär bråda dagar för Skogforsks skogsträdsförädlare. Det är nu – under en hektisk vecka – man ska hinna korsa de utvalda föräldraträden innan blomningen är över. Slutresultatet blir granar med de bästa anlagen vad gäller tillväxt, tålighet och anpassning till det framtida klimatet.
Framåt september-oktober plockas kottarna in och man tar tillvara fröna. Dessa används dels inom Skogforsks förädlingsprogram och dels av intressenter som använder dem till sticklingar eller somatiska embryokulturer.
Text från Skogforsk
![]() |
| Hanblommor |
![]() |
| Honblommor |
Granens blomning sker oregelbundet och det är vanligtvis mellan fyra och sju år mellan varje bra blomning. I år började blomningen i de södra och mellersta delarna av landet cirka två veckor tidigare än normalt. En blomning varar cirka en vecka och därför står en stor utmaning i att få fram pollen från de utvalda ”pappa-träden” medan honblommorna på ”mamma-träden” är mottagliga.
Honblommorna isoleras precis innan blomningen med speciella påsar för att inte pollineras av ”vilt” pollen. När det sedan är dags sprutas pollen in i påsen och man får en kontrollerad korsning av de bästa föräldraträden som idag finns tillgängliga.Framåt september-oktober plockas kottarna in och man tar tillvara fröna. Dessa används dels inom Skogforsks förädlingsprogram och dels av intressenter som använder dem till sticklingar eller somatiska embryokulturer.
Text från Skogforsk
söndag 8 maj 2011
söndag 1 maj 2011
torsdag 28 april 2011
Därför mår vi bra ute i skogen
Att man mår bra av att vistas i skogen är en flera hundra år gammal nyhet. Den franske filosofen Rousseau, som levde på 1700-talet, minns vi för uttrycket "Tillbaka till naturen". I början av 1900-talet fanns en stor rörelse för att få ut folk i skogen för hälsans skull. Många mådde bra av utflykten och forskarna trodde det berodde att det fanns extra stora syremolekyler bland träden. Efter en lång djupdykning i pillerburkarna dröjde det till 1980-talet innan forskningen i Sverige gjorde ett nytt försök, då genom Patrik Grahn. Hans inledande studier har vuxit till en hel avdelning på Lantbruks-universitetet. Forskarna kan visa att vi alla mår bra av att vistas i naturen och för sjuka kan det vara rena medicinen.

Men varför?
- I det vi kallar reptilhjärnan tar du in väldigt mycket information automatiskt. Det är autonoma processer som inte är viljestyrda. Går du en skogspromenad sysselsätts hjärnan med information som den inte behöver ta ställning till, samtidigt som du inte går och ältar gårdagen. Du blir medveten om nuet, ungefär som en älgjägare på pass eller den som mediterar.
Läs mer på ATL, text Pär Fornling

Men varför?
- I det vi kallar reptilhjärnan tar du in väldigt mycket information automatiskt. Det är autonoma processer som inte är viljestyrda. Går du en skogspromenad sysselsätts hjärnan med information som den inte behöver ta ställning till, samtidigt som du inte går och ältar gårdagen. Du blir medveten om nuet, ungefär som en älgjägare på pass eller den som mediterar.
Läs mer på ATL, text Pär Fornling
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


















