Höstfärger

Uppslagsbok om skog på nätet

Svaren finns i Skogsencyklopedin på nätet, som nu innehåller 11 500 sökbara ord, bearbetade av ett 40-tal av landets ledande experter inom sina specialområden. Hela texten har också redigerats av Michael Ernst, Textassistans AB.
Skogsencyklopedin på nätet är en kompletterad och reviderad version av den ursprungliga boken med samma namn som gavs ut av dåvarande Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen) år 2000. Skogsencyklopedin på nätet är ett samarbete mellan Föreningen Skogen och Skogforsk, med bidrag från skogsföretag, SLU och Södras forskningsfond.
Till uppslagsboken

Ansikten i skogen

När jag går i skogen hittar jag ansikten och figurer överallt,
i stenar, på stammar, mossa...
Här kommer några av de figurer jag stött på.

Härliga höstfärger

Nu är det väldigt vackert ute med alla löv som ändrar färg. Skynda er ut och njut av den härliga höstluften och färgerna.

Trattkantareller i skogen

Nu är skogen full av trattkantareller så det är bara att ge sig
ut i skogen och plocka.

Trattkantarellen är en sen höstsvamp som också tål frost ovanligt bra. 
Den växer i mossig barrskog, bland blåbärsris, under stora granar, i mossigt gräs ...
Trattkantarellen kan vara svår att hitta, den gråbruna hattens översida smälter ibland in i markens och lövens färger och den växer ofta i stora grupper och bildar ibland hela "mattor".

Den har grågulbrun trattformad hatt med först inrullad sedan utbredd och krusig hatt. Foten är ihålig. Doften är behaglig och smaken mild och fin!

Torkade trattkantareller är en skatt, att ha till fisk, kött, såser, soppor, grönsaker...

De torkade svamparna behåller både sin arom och konsistens. 

När torkad svamp skall tillagas läggs den först i vatten, endast vatten så att det precis täcker svampen. Låt den ligga i blöt 1/2-1 timme.

Torkade trattkantareller kan smulas eller malas sönder till svampmjöl, som kan användas som krydda.
Text ifrån www.trattkantareller.se

Björklöven gulnar tidigt i år

Löven har redan gulnat på många björkar och det beror
inte på hösten utan på ett svampangrepp.
Björkrost är en svampen som fått en kraftig spridning i
år på grund av fuktigt väder i juli.

Björkrosten förorsakas av en rostsvamp, som infekterar bladen på försommaren. Svampen tränger sig in i bladen, som så småningom blir gulfläckiga. Svampens sporer produceras sedan i stora mängder på bladens undersida, som kan se ut som om den var täckt med gult puder. På sensommaren kan rostangreppet vara vanligt. Infekterade blad torkas ut och faller bort i förtid. Även skottspetsarna kan dö. 
Läs mer på www.skogsskada.se

Lingon

Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och röda bär. Bladen har nedböjda kanter, översidan är glänsande grön och undersidan blekgrön med glandelprickar. Lingon blommar i maj-juli, blommorna är klockformade, vita eller ljusrosa och sitter i klasar. De blanka och klarröda bären mognar i augusti-september.

Lingon brukar ofta förväxlas med mjölon (Arctostaphylos uva-ursi), som också har vintergröna läderartade blad och röda bär men skiljs genom sitt mer mattformiga växtsätt, blad med platta kanter och blommor som är urnformade. Man kan också påträffa hybrider mellan lingon och blåbär (V. myrtillus) men sådana är mycket sällsynta.

Utbredning. Lingon är vanlig i hela landet och växer oftast på torr och mager mark som hedar och hällmarker, men är även vanlig på annan skogsmark. Den är en av karaktärsväxterna i hällmarkstallskogen som är en typ av hedtallskog. Första fynduppgift är redan från medeltiden (Nordstedt 1920).

 Användning. Bären används till dricka, sylt och gelé. De behöver inte konserveras då de har lång hållbarhet på grund av sin höga halt av bensosyra. Trots att motsatsen ofta anges i litteraturen är C-vitaminhalten i lingon låg. Förr såldes bären, Baccæ vitis idææ, på apoteket som bland annat febernedsättande medel.

Etymologi. Artnamnet vitis-idaea betyder 'vin från berget Ida'. Svenska namnet lingon är besläktat med ljung och syftar troligen på växtplatsen, då lingon och ljung (Calluna vulgaris) ofta återfinns tillsammans (Odhner 1963).
Text från den Virtuella floran