Skogsstjärna

Det är lika roligt varje år när dessa vackra blommor växer upp i skogen. De är så vackra när man tittar närmare på dem. Det är det som kallas vardagslycka...

Skogsstjärna är en flerårig ört med stjärnlika blommor och en krypande jordstam. Bladen är olikstora, smalt omvänt äggrunda, och sitter samlade i en kranslik rosett i stjälkens topp. Skogsstjärna blommar vanligen i maj-juni och från stjälken kommer ett, eller sällan två, långa blomskaft med en ensam blomma. Blomkronan är vit eller ibland rosa, den är djupt flikig och har oftast sex eller sju kronflikar. Frukten är klotrund och sitter kvar efter det att fruktväggen fallit av. Varje frö är täckt av ett gråvitt nätlikt ytterskikt, fröna sitter tätt samlade och bildar ett litet klot.
Skogsstjärna kan knappast förväxlas med andra arter, de olikstora bladen som sitter kranslikt samlade i toppen av stjälken och de vanligen vita, stjärnlikt utbredda blommorna är karaktäristiska.

Utbredning. Skogsstjärna är vanlig i hela landet utom längst i söder. Den växer vanligen i barrskog, men förekommer ända upp på kalfjällen, ovanför skogsgränsen. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1662 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Skogsstjärna är Värmlands landskapsblomma. Den var också, tillsammans med Linnea (Linnaea borealis), en av Linnés favoritblommor och i Flora Lapponica 1737 (i svensk översättning av T. M. Fries, 1905) skriver han om skogsstjärna att "Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!".

Etymologi. Artnamnet europaeus betyder europeisk. Det svenska namnet skogsstjärna syftar på den stjärnlikt utbredda blomkronan.

Text från: Den virtiuella Floran 

Harsyra

Nu blommar Harsyran för fullt i skogarna i Småland.

Växtplats
Naturmark; såväl löv-, som barrskog.

Användningsområden
Bladen används som citrusliknande komplement i sallad eller som smakförstärkare till sås. Går bra ihop med russin och äpple och kan med fördel ingå som citrusliknande bas i efterrätter. Kan även blandas med vatten till måltidsdryck.
Blommorna kan användas på samma sätt som ovan, och utgör även en vacker dekoration i sallad.
Harsyran är en utmärkt smakförbättrare i rotbaserad "överlevnadsmat" som ofta är besk.

Näringsvärden
Eftersom harsyra innehåller oxalsyra bör vi inte äta alltför mycket av örten och personer med njursten bör helt undvika harsyra.

Övrigt
Harsyra kallas ibland för skogens barometer, eftersom harsyrans blad fälls ihop när regn är att vänta.
Läs mer om harsyra på den virtuella floran.

Text från Skogsskafferiet

Ekopark Omberg - de blommande skogarnas berg

Ekopark Omberg ligger i Östergötland vid Vätterns strand och är ett av landets mest välbesökta naturområden med en mosaik av skogar och dramatiska bergsbranter.

Text från Sveskogs hemsida, läs mer. 

Stocklycke hamn hade stor betydelse för skogsbruket fram till 1950-talet. Här skeppades virke från avverkningarna på berget ut för vidare transport med båt till industrier kring Vättern. Strax söder om hamnen finns en besöksvänlig grotta i vattenbrynet.

Stocklycke äng är en slåtteräng med fantastisk blomsterprakt och med många orkidéer i de fuktigare partierna. Ängen sköts i dag på traditionellt vis med lieslåtter sent i juli. Just den traditionella slåtterängen är en av Sveriges artrikaste naturtyper. Här går det att hitta upp till 40 arter per kvadratmeter, exempelvis solvända, jungfrulin och smörblomma. 
 

 Bokskogens naturreservat är en vacker bok- och ädellövnaturskog i sluttningen ner mot Vättern. På Omberg har boken sin nordligaste utbredning i östra Skandinavien. I Bokskogens naturreservat finns bergets äldsta och grövsta bokar.

Hjässan och Hjässaborgen är ett av ekoparkens populäraste besöksmål. Hjässan, bergets högsta punkt, erbjuder magnifik utsikt i alla riktningar. Runt Hjässan finns lämningar efter Hjässaborgen, den största av Ombergs tre fornborgar, som en gång ståtade med en 450 meter lång och 1,5 meter hög mur. De naturligt branta stupen kring Hjässaborgen gav också ett mycket bra skydd mot fiender.

Utsikt från Hjässan över Tåkern.

Ellen Keys villa Strand ligger inbjudande vid Vättern, omgiven av bokskog, alldeles vid foten av berget. Här bodde författarinnan Ellen Key (1849-1926) under senare delen av sitt liv och huset blev en samlingsplats för den tidens kända konstnärer och författare. Hon blev internationellt känd framför allt för sina idéer om barnuppfostran. Ellen Key var även starkt engagerad i arbetarrörelsen och enligt hennes önskan blev Strand ett sommarhem för ”trötta arbeterskor” efter hennes död. Idag kan kvinnliga akademiker komma hit och studera ämnesområden som låg Ellen Key nära. Guidade visningar arrangeras hela året.

Kvinnliga skogsföretagare och förebilder

Av Sveriges skogsägare är idag 40 procent kvinnor. Sedan lång tid både är och anses skog/skogsnäring vara männens värld. Förebilder är enligt forskningen generellt viktiga, inför och vid genomförande av entreprenöriella projekt. Kvinnor som funderar på affärsverksamhet inom skogsföretagande har idag få förebilder. Detta projekt är ett första steg i en strategisk satsning på att få många kvinnliga skogsföretagare/ entreprenörer att utveckla befintlig och ny verksamhet.
Läs mer om projektet

Fastlags- och påskris

Fastlagsris
Fastlagsris förekom i en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Risandet övergick under 1700-talet i en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Alltså likt den finska bastutraditionen. Oftast användes björkris, även om annat ris förekom. Från 1700-talet slut skulle fastlagsriset även vara dekorativt och var ofta utsmyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Ibland försågs det även med färgade pappersremsor innehållande rim. Påskfjädrarna kom dock inte till förrän under 1800-talets mitt, och blev vanligt förekommande först på 1930-talet. I Stockholm såldes även färdigpyntat ris från 1870-talet. De rika barnen kunde köpa ris där dekorationerna bestod av godis.

Påskris
Påskris som enbart används till dekoration har i Stockholm och delar av östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Det kunde vara utsmyckat likt fastlagsriset men saknade ibland helt pynt. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela landet. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Påskriset togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut.
Text från Wikipedia

Följ naturens kalender

Rapportera vårtecken 2012!
Följer du årstidernas skiftningar i naturen? Då kan du hjälpa till genom att rapportera dina iakttagelser. 
 
Läs mer på blommar.nu

Vårtecken i skogen

Dagens morgonpromenad i skogen med Wilson hade många vårtecken. Fåglarna kvittrade, två ekorrar jagade varandra, blåsipporna har slagit ut och vitsipporna börjar att slå ut.
Nu har vi en fantastisk tid framför oss.