Världens äldsta träd…

…finns på Fulufjället i Dalarna.

Den världsberömda ur-granen på Fulufjället är inte bara kuriosa. Svensk trädforskning visar också hur växthuseffekten skenar. På 100 år har trädgränsen höjts 200 meter och sedan 1988 har värmen varit extrem. Fjällbjörkskogen ersätts av tall och gran. 

Fulufjällets nationalpark i Dalarna

Den senaste istiden som varade mellan 100 000 år f.kr. till för 11 000 år sedan, omöjliggjorde all växtlighet. Så att hoppas på radikalt äldre träd än de nu funna är ingen idé i Sverige. Men för professor Leif Kullman, vid Umeå universitet, var det inte bara en lycklig slump att världens äldsta nu levande träd, 9500 år, hittades i svenska fjällen.

- Fulufjället, i Dalarna, där vi hittade det gamla trädet, ingår i det område som vi forskare har haft under bevakning sedan drygt ett hundra år. Där finns ideala förutsättningar för att vi skulle hitta urgamla träd och rotrester under stammarna, berättar professor Leif Kullman vid naturgeografiska institutionen på Umeå Universitet.

- Det måste vara ett område där det är torrt och där tjälperioden är lång för att rötterna ska kunna fortleva. Dessutom får det inte vara utsatt för t ex storm, bränder eller insektsattacker, förklarar Leif Kullman.

Läs mer på Skogssällskapets hemsida

Kvilleken

Rumskullaeken eller Kvilleken som den också kallas är Sveriges äldsta och största träd och en av de grövsta ekarna i hela Europa. 

Text från Länsstyrelsen
Omkretsen i brösthöjd är 13 meter. I slutet av 1930-talet gjordes en noggrann utredning om Kvillekens ålder och man kom då fram till att den var 950 år. Det innebär att den vid det här laget har passerat 1000 år och sannolikt är landets enda tusenårsek.

Eken i historien
Rumskullaeken beskrevs redan 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius i boken ”Försök till ett landskaps beskrivning”. Redan för ungefär 230 år sedan kunde man stå inuti trädet och använda det som redskapsskjul. Craelius skrev: ”Wid den ryktbara digerdöden, och inom 150 år efter densamma, synes de största här i orten wäxande ekar först runnit up utur jorden, och finnes wäl ännu några som äro äldre, ibland hwilka en som ännu är färsk och står på Lieutnants bostället Norra Qvills ägor, är märkvärdig, emedan densamma är 22 alnar omkring bålen; hon är nu ihålig; och jag har själf åttonde, stått inuti henne; bönderna på bostället bruka henne anars, som redskaps skjul, att där uti, för wäta förwara årder, harfwar och häckar.”

Eken – bostad för många
Eken (Quercus robur) anses vara den organism som utgör livsrum för flest andra arter i vårt land. Det är egentligen inte så konstigt. Dess storlek gör att det skapas många olika mikromiljöer och den blir mycket gammal. Livsmiljöer som finns i gamla ekar är håligheter, olika stadier av död ved, den levande veden, rötterna, trädkronan med löv och ollon, den solbelysta stammen med skrevor och sprickor och den skuggade sidan av stammen med betydligt svalare klimat. I alla dessa miljöer lever olika arter. I håligheter i trädet bildas så kallad mulm. Detta är sågspånsliknande rester efter gnag, spillning, fågelbon m.m. Ekmulmen är hemvist för många sällsynta insekter. Det är främst lavar, svampar och insekter som utnyttjar eken som livsmiljö. Det är minst 1500 olika arter som är mer eller mindre beroende av eken. Merparten av dessa lever i och på öppet stående jätteekar.

Hitta rätt
Eken ingår numera i naturreservatet Kvill och ligger ungefär två mil NV Vimmerby. Kör mot Rumskulla från Vimmerby eller Mariannelund och sväng mot Norra Kvills nationalpark. Härifrån är vägen skyltad fram till eken. Parkering med toalett finns intill reservatet och gångstigen fram till eken är tillgänglighetsanpassad. Det finns rastbord intill eken.

Kom ihåg
Eftersom många besökare klättrade i trädet, vilket ledde till skador, är det sedan år 1998 inte tillåtet att komma närmare eken än fem meter. Det spännband som sitter runt eken är ett sätt att hindra trädet från att fläkas sönder.

2013 har FN utsett internationella året för vattensamarbete

I december 2010 deklarerade FN:s generalförsamling år 2013 som FN:s internationella år för vattensamarbete (the United Nations International Year of Water Cooperation). UN-Water har uppmanat Unesco att leda året som har till syfte att öka medvetenheten om möjligheten till ett ökat vattensamarbete och de utmaningarna som finns kring vattenförvaltningen. Under året kommer man bland annat att lyfta fram framgångsrika initiativ till vattensamarbete och identifiera brännande frågor som rör vattenutbildning, vattendiplomati, gränsöverskridande vattenförvaltning och kopplingen till milleniemålen.

Det internationella året för vattensamarbete kommer att firas på Unescos sekretariat i Paris, liksom genom många andra evenemang som anordnas av olika aktörer runt om i världen. Året presenterades även under World Water Week i Stockholm, 26 – 31 augusti 2012.

Fem myter om skogen

Myt 1.  Skogen är på väg att ta slut
Myt 2. Gammelskog skövla
Myt 3. Kontinuitetsskogsbruk är bättre än slutavverkning
Myt 4. I Sverige bedrivs plantageskogsbruk
Myt 5. Biologisk mångfald blir allt sämre

Så framställs svenskt skogsbruk ofta i medierna, men bilden stämmer inte. Potentialen för biologisk mångfald i skogarna är mycket bättre än för bara 20 år sedan. Läs mer om detta på Skogsindustriernas hemsida.

Så håller du granen grön hela julen

Artikeln kommer från Skogsstyrelsen

Snart är det dags att ta in julgranen. Ge den rikligt med vatten så barrar den mindre.
Att granen barrar lite är helt naturligt. Du kan dock minska barrfallet genom att:

• Se till att granen är relativt färskt huggen. 
• Om du har lång transportväg och har granen på biltaket, skydda granen mot fartvinden. 
• Låt granen stegvis vänja sig vid att komma in i värmen. Om du har möjlighet, låt den står en dag i farstun eller garaget. 
• Gör ett snitt så det finns färsk vedyta i roten som kan suga vatten.
• Fyll på vatten, speciellt de första timmarna och dygnet. 

Granen är vårt lands vanligaste skogsträd 

Granen (Picea Abies) används både till pappersmassa och sågade trävaror. Den invandrade från Finland för cirka 3000 år sedan och kom först till Norrbottens kustland. Största virkesförrådet av gran i procent av samtliga trädslag i landsdelen har Götaland. Där är andelen gran 45 procent medan motsvarande siffra i Norra Norrland är knappt 33 procent.
På marker där granen trivs finner du ofta blåbär men också harsyra, skogsstjärna och linnéa.
I Sverige säljs omkring 3 miljoner julgranar varje år.
Det är inte tillåtet att gå ut och hugga en julgran på annans mark om du inte först har fått lov av markägaren.

Nästa år är det grönt som gäller!

Smaragdgrön, året färg 2013
Pantone utser varje år vilken färg som kommer att dominera under det kommande året. Och 2013 går enligt Pantone i smaragdgrönt.

"Grönt är den vanligast förekommande nyansen i naturen - det mänskliga ögat ser mer grönt än någon annan färg i spektrumet", säger Leatrice Eiseman, verkställande direktör för Pantone Color Institute. Symboliskt, ger Emerald en känsla av klarhet, förnyelse och föryngring, som är så viktig i dagens komplexa värld.

Söker du bilder i gröna toner har Hagalunds Foto en hel del då jag gärna fotograferar i skog och natur, här kommer ett litet smakprov.

Skogen trivs när det är vinter och kallt

En sträng vinter behöver inte vara till nackdel för skogen – tvärtom. Men även om träden mår väl av en ordentlig vintervila finns det också risker med all snö och kyla.

Skogen mår bra av att det är kallt och snöigt, då går träden in i vintervila. Det värsta för träden är en vinter när det pendlar kring nollstrecket hela tiden och det är snöfritt – då vet de inte om de ska sova eller inte.
Läs mer på Skogsstyrelsens hemsida