Skogsstjärna är en flerårig ört med stjärnlika blommor och en krypande jordstam. Bladen är olikstora, smalt omvänt äggrunda, och sitter samlade i en kranslik rosett i stjälkens topp. Skogsstjärna blommar vanligen i maj-juni och från stjälken kommer ett, eller sällan två, långa blomskaft med en ensam blomma. Blomkronan är vit eller ibland rosa, den är djupt flikig och har oftast sex eller sju kronflikar. Frukten är klotrund och sitter kvar efter det att fruktväggen fallit av. Varje frö är täckt av ett gråvitt nätlikt ytterskikt, fröna sitter tätt samlade och bildar ett litet klot.
Skogsstjärna kan knappast förväxlas med andra arter, de olikstora bladen som sitter kranslikt samlade i toppen av stjälken och de vanligen vita, stjärnlikt utbredda blommorna är karaktäristiska.
Utbredning. Skogsstjärna är vanlig i hela landet utom längst i söder. Den växer vanligen i barrskog, men förekommer ända upp på kalfjällen, ovanför skogsgränsen. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1662 (Nordstedt 1920).
Övrigt. Skogsstjärna är Värmlands landskapsblomma. Den var också, tillsammans med Linnea (Linnaea borealis), en av Linnés favoritblommor och i Flora Lapponica 1737 (i svensk översättning av T. M. Fries, 1905) skriver han om skogsstjärna att "Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!".
Etymologi. Artnamnet europaeus betyder europeisk. Det svenska namnet skogsstjärna syftar på den stjärnlikt utbredda blomkronan.
Text från: Den virtiuella Floran
