Gran

Björksav

Savtappning var en gammal svensk tradition under 1700- och 1800-talet. Björksaven var ett viktigt vitamintillskott på vårvintern, även boskapen fick björksav att dricka. Tappning av sav var förr i tiden kvinnors och barns arbete. OBS! Tappning av björksav ingår inte i allemansrätten.

Björksaven innehåller främst kalium, kalcium, och magnesium, samt att sockerarten i saven är mest fruktos och glukos, totalt 2–3 procent sockerarter. Äppelsyra är den viktigaste syran i björksav varifrån den får sin syrliga smak. Björksaven är drickbar som den är men kan förädlas till björkdricka, eller så kan man bereda saven till alkoholhaltiga drycker. På senare år har man börjat tillverka mousserande vin. Det går även att göra björksirap på liknande sätt som lönnsirap tillverkas. Sedan 2006 tillverkas det i Jämtland ett björksavsvin.

Medicin
Björksaven har haft en stor betydelse i den folkliga medicinen mot olika åkommor, såsom bot för lungsjukdomar, förkylningar, kolik och njursten, samt olika bristsjukdomar såsom skörbjugg. Linné ansåg att saven var en bra hostmedicin och ett utmärkt laxermedel. Nyare forskningsrön från Lunds universitet har påvisat att savens naturliga beståndsdelar motverkar cancer.
Text från Wikipedia

Vårdagjämning

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen.
Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen.
Text från Wikipedia

Våren kom av sig

Massa snö vräkte ner i går men idag skiner solen.

Blåsippa

Blåsippa är en decimeterhög, flerårig ört med vintergröna treloberade blad och blå blommor. Bladen är stora, något läderartade och mörkgröna med brunviolett undersida. Blåsippa blommar i april-maj, men blomknopparna bildas redan året innan de skall blomma och ligger klara att slå ut när vårvärmen blir tillräcklig.

Detta gör att blåsippor ibland ses blomma redan under hösten då det varit mild väderlek. Blommorna är mattblå, eller ibland lilaröda, rosa eller vita, sällsynt förekommer också exemplar med dubbla blommor. Efter blomningen böjer blåsippan sina blomskaft mot marken, där myror hämtar frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. Blåsippor tillväxer från spetsen av en grov jordstam och ett exemplar kan bli utomordentligt gammalt, flera hundra år.

Blåsippa är vanligast i södra Sverige, de nordligaste förekomsterna finns i sydbranter i Norrland. Den växer mest i lövskogar, men är även en karaktärsväxt i ängsgranskogar.
Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige.
Text från Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm

Snytbagge

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en skadeinsekt som drabbar föryngringar i trakthyggesbruk. Snytbaggar söker sig till färska hyggen där den ynglar av sig i stubbarna. När hygget planteras kan den orsaka stor avgång bland de späda plantorna.

För att skydda plantornas bark mot baggarnas gnag används en rad olika motåtgärder som:
 •    markberedning. Baggen undviker blottad mineraljord.
 •    plantering av äldre och kraftigare barrotsplantor med större motståndskraft mot angrepp
•    behandling av plantorna med kemiska bekämpningsmedel som Permetrin. Medlet, och andra liknande preparat, är dock ifrågasatta ur arbetsmiljösynpunkt och det är troligt att dessa inom en snar framtid kommer helt att förbjudas.
•    olika typer av mekaniska plantskydd, vilka dock till stor del ännu inte är redo för storskalig användning.
 •    hyggesvila, vilket innebär att man väntar med planteringen tills snytbaggarna dragit vidare.

 Text från Wikipedia

Skogens år i Sverige

Kalender för Skogens År

Tallblomning

Tallen har hanblommor och honblommor på samma träd och blommar i början på juni. En tall blommar första gången när den är 15–20 år gammal.



Hanblommorna sitter i gula, axlika samlingar på skott från föregående år. 
Hanblommorna avger gult pollenmjöl.

Honblommorna är små röda kulor, stora som en ärta, som sitter i spetsen av årsskotten, ovanför de ännu inte utvuxna barren. De påminner om små kottar. Honblommorna utvecklas efter pollineringen till kottar. Det tar nästan två år innan en tallkotte är färdig. När fröna är mogna släpper tallkotten sina frön. Torra och soliga vårdagar, i slutet av april – mitten av maj, hör man ett knäppande ljud från tallarna. Det är kotte-fjällen som sprätter upp så att fröna kan snurra iväg med hjälp av sina vingar.

Text från Skogsreflexen

Sol och plusgrader, äntligen

Tallskog vid Fäbosjön

I skogen