Kommer man med bil söderifrån till Virserum finner man att det lilla samhället är
inbäddat i svart, djup granskog. Hela Småland är fullt av skog. Virserum självt var en
gång säte för möbelindustri efter möbelindustri. Även om just de industrierna idag är
borta är skog och trä en viktig del för Smålands näringsliv. På samma sätt är skog
och trä viktigt för det hållbara samhället. Om mänskligheten ska ha en chans till en
långsiktig dräglig framtid handlar det om två saker; sparsamhet och förnyelsebara
resurser. Det hållbara samhället är biobaserat.
Redan 2004 genomförde Virserums Konsthall sin första stora utställning om allt som
kan göras av trä. 2013 är dags för den fjärde. På över 1300 kvadratmeter invändigt
och tusentals kvadratmeter utvändigt kommer utställningar om och med hållbarhet,
design, konst och slöjd, bostadspolitik, arkitektur och konstruktion att breda ut sig.
Det är det största evenemanget av sitt slag i norra Europa.
Framtidens träbyggande – Science Fiction?
En helt ny del av TRÄ 2013 handlar om framtidens träbyggande. Ibland kallar vi det
Science Fiction träbyggande och det låter ju avancerat. Trä kan användas till hus,
papper, plast, textil och energi. Trä växer av sig av självt med hjälp av koldioxid
(som vi inte vill ha) sol och vatten. Det kan inte bli modernare.
Utställningen håller på från 5 maj – 8 december .
Läs om om Trä 2013
söndag 19 maj 2013
onsdag 3 april 2013
Världens äldsta träd…
…finns på Fulufjället i Dalarna.
Den världsberömda ur-granen på Fulufjället är inte bara kuriosa. Svensk trädforskning visar också hur växthuseffekten skenar. På 100 år har trädgränsen höjts 200 meter och sedan 1988 har värmen varit extrem. Fjällbjörkskogen ersätts av tall och gran.
Den senaste istiden som varade mellan 100 000 år f.kr. till för 11 000 år sedan, omöjliggjorde all växtlighet. Så att hoppas på radikalt äldre träd än de nu funna är ingen idé i Sverige. Men för professor Leif Kullman, vid Umeå universitet, var det inte bara en lycklig slump att världens äldsta nu levande träd, 9500 år, hittades i svenska fjällen.
- Fulufjället, i Dalarna, där vi hittade det gamla trädet, ingår i det område som vi forskare har haft under bevakning sedan drygt ett hundra år. Där finns ideala förutsättningar för att vi skulle hitta urgamla träd och rotrester under stammarna, berättar professor Leif Kullman vid naturgeografiska institutionen på Umeå Universitet.
- Det måste vara ett område där det är torrt och där tjälperioden är lång för att rötterna ska kunna fortleva. Dessutom får det inte vara utsatt för t ex storm, bränder eller insektsattacker, förklarar Leif Kullman.
Läs mer på Skogssällskapets hemsida
Den världsberömda ur-granen på Fulufjället är inte bara kuriosa. Svensk trädforskning visar också hur växthuseffekten skenar. På 100 år har trädgränsen höjts 200 meter och sedan 1988 har värmen varit extrem. Fjällbjörkskogen ersätts av tall och gran.
Fulufjällets nationalpark i Dalarna |
Den senaste istiden som varade mellan 100 000 år f.kr. till för 11 000 år sedan, omöjliggjorde all växtlighet. Så att hoppas på radikalt äldre träd än de nu funna är ingen idé i Sverige. Men för professor Leif Kullman, vid Umeå universitet, var det inte bara en lycklig slump att världens äldsta nu levande träd, 9500 år, hittades i svenska fjällen.
- Fulufjället, i Dalarna, där vi hittade det gamla trädet, ingår i det område som vi forskare har haft under bevakning sedan drygt ett hundra år. Där finns ideala förutsättningar för att vi skulle hitta urgamla träd och rotrester under stammarna, berättar professor Leif Kullman vid naturgeografiska institutionen på Umeå Universitet.
- Det måste vara ett område där det är torrt och där tjälperioden är lång för att rötterna ska kunna fortleva. Dessutom får det inte vara utsatt för t ex storm, bränder eller insektsattacker, förklarar Leif Kullman.
Läs mer på Skogssällskapets hemsida
onsdag 13 mars 2013
Kvilleken
Rumskullaeken eller Kvilleken som den också kallas är Sveriges
äldsta och största träd och en av de grövsta ekarna i hela Europa.
Text från Länsstyrelsen
Omkretsen i brösthöjd är 13 meter. I slutet av 1930-talet gjordes en noggrann utredning om Kvillekens ålder och man kom då fram till att den var 950 år. Det innebär att den vid det här laget har passerat 1000 år och sannolikt är landets enda tusenårsek.
Eken i historien
Rumskullaeken beskrevs redan 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius i boken ”Försök till ett landskaps beskrivning”. Redan för ungefär 230 år sedan kunde man stå inuti trädet och använda det som redskapsskjul. Craelius skrev: ”Wid den ryktbara digerdöden, och inom 150 år efter densamma, synes de största här i orten wäxande ekar först runnit up utur jorden, och finnes wäl ännu några som äro äldre, ibland hwilka en som ännu är färsk och står på Lieutnants bostället Norra Qvills ägor, är märkvärdig, emedan densamma är 22 alnar omkring bålen; hon är nu ihålig; och jag har själf åttonde, stått inuti henne; bönderna på bostället bruka henne anars, som redskaps skjul, att där uti, för wäta förwara årder, harfwar och häckar.”
Eken – bostad för många
Eken (Quercus robur) anses vara den organism som utgör livsrum för flest andra arter i vårt land. Det är egentligen inte så konstigt. Dess storlek gör att det skapas många olika mikromiljöer och den blir mycket gammal. Livsmiljöer som finns i gamla ekar är håligheter, olika stadier av död ved, den levande veden, rötterna, trädkronan med löv och ollon, den solbelysta stammen med skrevor och sprickor och den skuggade sidan av stammen med betydligt svalare klimat. I alla dessa miljöer lever olika arter. I håligheter i trädet bildas så kallad mulm. Detta är sågspånsliknande rester efter gnag, spillning, fågelbon m.m. Ekmulmen är hemvist för många sällsynta insekter. Det är främst lavar, svampar och insekter som utnyttjar eken som livsmiljö. Det är minst 1500 olika arter som är mer eller mindre beroende av eken. Merparten av dessa lever i och på öppet stående jätteekar.
Hitta rätt
Eken ingår numera i naturreservatet Kvill och ligger ungefär två mil NV Vimmerby. Kör mot Rumskulla från Vimmerby eller Mariannelund och sväng mot Norra Kvills nationalpark. Härifrån är vägen skyltad fram till eken. Parkering med toalett finns intill reservatet och gångstigen fram till eken är tillgänglighetsanpassad. Det finns rastbord intill eken.
Kom ihåg
Eftersom många besökare klättrade i trädet, vilket ledde till skador, är det sedan år 1998 inte tillåtet att komma närmare eken än fem meter. Det spännband som sitter runt eken är ett sätt att hindra trädet från att fläkas sönder.
Text från Länsstyrelsen
Omkretsen i brösthöjd är 13 meter. I slutet av 1930-talet gjordes en noggrann utredning om Kvillekens ålder och man kom då fram till att den var 950 år. Det innebär att den vid det här laget har passerat 1000 år och sannolikt är landets enda tusenårsek.
Eken i historien
Rumskullaeken beskrevs redan 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Craelius i boken ”Försök till ett landskaps beskrivning”. Redan för ungefär 230 år sedan kunde man stå inuti trädet och använda det som redskapsskjul. Craelius skrev: ”Wid den ryktbara digerdöden, och inom 150 år efter densamma, synes de största här i orten wäxande ekar först runnit up utur jorden, och finnes wäl ännu några som äro äldre, ibland hwilka en som ännu är färsk och står på Lieutnants bostället Norra Qvills ägor, är märkvärdig, emedan densamma är 22 alnar omkring bålen; hon är nu ihålig; och jag har själf åttonde, stått inuti henne; bönderna på bostället bruka henne anars, som redskaps skjul, att där uti, för wäta förwara årder, harfwar och häckar.”
Eken – bostad för många
Eken (Quercus robur) anses vara den organism som utgör livsrum för flest andra arter i vårt land. Det är egentligen inte så konstigt. Dess storlek gör att det skapas många olika mikromiljöer och den blir mycket gammal. Livsmiljöer som finns i gamla ekar är håligheter, olika stadier av död ved, den levande veden, rötterna, trädkronan med löv och ollon, den solbelysta stammen med skrevor och sprickor och den skuggade sidan av stammen med betydligt svalare klimat. I alla dessa miljöer lever olika arter. I håligheter i trädet bildas så kallad mulm. Detta är sågspånsliknande rester efter gnag, spillning, fågelbon m.m. Ekmulmen är hemvist för många sällsynta insekter. Det är främst lavar, svampar och insekter som utnyttjar eken som livsmiljö. Det är minst 1500 olika arter som är mer eller mindre beroende av eken. Merparten av dessa lever i och på öppet stående jätteekar.
Hitta rätt
Eken ingår numera i naturreservatet Kvill och ligger ungefär två mil NV Vimmerby. Kör mot Rumskulla från Vimmerby eller Mariannelund och sväng mot Norra Kvills nationalpark. Härifrån är vägen skyltad fram till eken. Parkering med toalett finns intill reservatet och gångstigen fram till eken är tillgänglighetsanpassad. Det finns rastbord intill eken.
Kom ihåg
Eftersom många besökare klättrade i trädet, vilket ledde till skador, är det sedan år 1998 inte tillåtet att komma närmare eken än fem meter. Det spännband som sitter runt eken är ett sätt att hindra trädet från att fläkas sönder.
tisdag 15 januari 2013
2013 har FN utsett internationella året för vattensamarbete
I december 2010 deklarerade FN:s generalförsamling år 2013 som FN:s
internationella år för vattensamarbete (the United Nations International
Year of Water Cooperation). UN-Water har uppmanat Unesco att leda året
som har till syfte att öka medvetenheten om möjligheten till ett ökat
vattensamarbete och de utmaningarna som finns kring vattenförvaltningen.
Under året kommer man bland annat att lyfta fram framgångsrika
initiativ till vattensamarbete och identifiera brännande frågor som rör
vattenutbildning, vattendiplomati, gränsöverskridande vattenförvaltning
och kopplingen till milleniemålen.
Det internationella året för vattensamarbete kommer att firas på Unescos sekretariat i Paris, liksom genom många andra evenemang som anordnas av olika aktörer runt om i världen. Året presenterades även under World Water Week i Stockholm, 26 – 31 augusti 2012.
Det internationella året för vattensamarbete kommer att firas på Unescos sekretariat i Paris, liksom genom många andra evenemang som anordnas av olika aktörer runt om i världen. Året presenterades även under World Water Week i Stockholm, 26 – 31 augusti 2012.
torsdag 3 januari 2013
Fem myter om skogen
Myt 1. Skogen är på väg att ta slut
Myt 2. Gammelskog skövla
Myt 3. Kontinuitetsskogsbruk är bättre än slutavverkning
Myt 4. I Sverige bedrivs plantageskogsbruk
Myt 5. Biologisk mångfald blir allt sämre
Så framställs svenskt skogsbruk ofta i medierna, men bilden stämmer inte. Potentialen för biologisk mångfald i skogarna är mycket bättre än för bara 20 år sedan. Läs mer om detta på Skogsindustriernas hemsida.
Myt 2. Gammelskog skövla
Myt 3. Kontinuitetsskogsbruk är bättre än slutavverkning
Myt 4. I Sverige bedrivs plantageskogsbruk
Myt 5. Biologisk mångfald blir allt sämre
Så framställs svenskt skogsbruk ofta i medierna, men bilden stämmer inte. Potentialen för biologisk mångfald i skogarna är mycket bättre än för bara 20 år sedan. Läs mer om detta på Skogsindustriernas hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)