Blåsippa

Blåsippa är en decimeterhög, flerårig ört med vintergröna treloberade blad och blå blommor. Bladen är stora, något läderartade och mörkgröna med brunviolett undersida. Blåsippa blommar i april-maj, men blomknopparna bildas redan året innan de skall blomma och ligger klara att slå ut när vårvärmen blir tillräcklig.

Detta gör att blåsippor ibland ses blomma redan under hösten då det varit mild väderlek. Blommorna är mattblå, eller ibland lilaröda, rosa eller vita, sällsynt förekommer också exemplar med dubbla blommor. Efter blomningen böjer blåsippan sina blomskaft mot marken, där myror hämtar frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. Blåsippor tillväxer från spetsen av en grov jordstam och ett exemplar kan bli utomordentligt gammalt, flera hundra år.

Blåsippa är vanligast i södra Sverige, de nordligaste förekomsterna finns i sydbranter i Norrland. Den växer mest i lövskogar, men är även en karaktärsväxt i ängsgranskogar.
Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige.
Text från Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm

Snytbagge

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en skadeinsekt som drabbar föryngringar i trakthyggesbruk. Snytbaggar söker sig till färska hyggen där den ynglar av sig i stubbarna. När hygget planteras kan den orsaka stor avgång bland de späda plantorna.

För att skydda plantornas bark mot baggarnas gnag används en rad olika motåtgärder som:
 •    markberedning. Baggen undviker blottad mineraljord.
 •    plantering av äldre och kraftigare barrotsplantor med större motståndskraft mot angrepp
•    behandling av plantorna med kemiska bekämpningsmedel som Permetrin. Medlet, och andra liknande preparat, är dock ifrågasatta ur arbetsmiljösynpunkt och det är troligt att dessa inom en snar framtid kommer helt att förbjudas.
•    olika typer av mekaniska plantskydd, vilka dock till stor del ännu inte är redo för storskalig användning.
 •    hyggesvila, vilket innebär att man väntar med planteringen tills snytbaggarna dragit vidare.

 Text från Wikipedia

Skogens år i Sverige

Kalender för Skogens År

Tallblomning

Tallen har hanblommor och honblommor på samma träd och blommar i början på juni. En tall blommar första gången när den är 15–20 år gammal.



Hanblommorna sitter i gula, axlika samlingar på skott från föregående år. 
Hanblommorna avger gult pollenmjöl.

Honblommorna är små röda kulor, stora som en ärta, som sitter i spetsen av årsskotten, ovanför de ännu inte utvuxna barren. De påminner om små kottar. Honblommorna utvecklas efter pollineringen till kottar. Det tar nästan två år innan en tallkotte är färdig. När fröna är mogna släpper tallkotten sina frön. Torra och soliga vårdagar, i slutet av april – mitten av maj, hör man ett knäppande ljud från tallarna. Det är kotte-fjällen som sprätter upp så att fröna kan snurra iväg med hjälp av sina vingar.

Text från Skogsreflexen

Sol och plusgrader, äntligen

Tallskog vid Fäbosjön

I skogen