Föreningen Rädda Regnskog

Föreningen Rädda Regnskog är en ideell förening med säte i Sverige. De arbetar för att skydda den tropiska skogen och stödja lokalsamhällen i skogens närhet. En så stor del som möjligt av gåvor och bidrag ska gå direkt till de projekt de valt att stödja.

Fem skäl att bevara regnskogen:

1. Livets väv – Regnskog och biologisk mångfald

2. Kolförråd - Regnskog och klimat

3. Apoteket Regnskogen

4. Skafferiet – Regnskogen och råvarorna

5. Ekosystemtjänster – Skogen, vattnet och jorden

Text hämtad från Rädda Regnskog, läs mer

Hjälp rådjuren klara vintern

Den tidiga vintern innebär en tuff start för de vilda djuren, framför allt för rådjuren. Men tack vare att jägarna anordnar foderplatser och stödutfodrar ökar chansen att de vilda djuren kan klara vintern. Självklart åligger det varje markägare att vårda viltet på sina marker, oavsett om man jagar eller ej.

Vintern har kommit i så gott som hela landet vilket gör det svårt för framför allt rådjuren att hitta föda under snötäcket.

7 goda råd från Jägareförbundet som hjälper rådjuren i vinter:

1. Börja stödutfodringen tidigt.

2 Välja rätt plats för utfodring, gärna där rådjuren redan är. Det ska helst vara öppet i söderläge med god sikt och där det finns blåbärsris.

3. Utfodra på flera ställen så att även de svagare djuren kan få möjlighet att äta.

4. Rådjuren tycker om krossad havre, pellets, ensilage, spannmål, potatis, frukt och grönsaker. I handeln finns särskilda foderblandningar för hjortdjur.

5. Sätt gärna ut saltstenar och fäll aspar.

6. Lägg inte ut mat nära trafikerade vägar eller intill bebyggelse.

7. Fortsätt utfodra tills rådjuren har tillgång till naturlig föda. I fjol var det till i slutet av april.

Text från www.skogen.se 

-18,5°

God Jul

Trolsk vinterskog

Julgranens historia

Den första användningen av gran i den svenska jultraditionen var utomhus med en kvistad stam och en granruska i toppen. Man placerade granen framför ytterdörren för att markera julens ankomst men även som skydd mot okända mak
Först i slutet av 1800-talet börjar det bli vanligt att ta in granen och traditionen hämtades från Tyskland. Hade man ont om plats kunde granen hängas från taket eller sättas på ett bord och julklapparna lades då som nu under granen. Som dekoration hängdes äpplen, russin, nötter och pepparkakor i grenarna. Hemtillverkade girlanger av silkespapper fungerade som prydnader och hade man råd inköptes även svenska och utländska flaggor för att göra granen ännu finare.
Text från sveaskog.se

Rådjur

Gran

Blåbär

Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad. Busken betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Självklart utnyttjas blommornas nektar av humlor och fjärilar, och på riktigt gammalt ris kan också lavar växa. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen.
(Text från Wikipedia).

Ett klick för skogen

Ett klick för skogens koncept är unikt i sitt slag i Sverige. Med endast en knapptryckning kan du vara med och göra en enkel men viktig insats för att bevara Sveriges unika natur. Genom ett klick ser du till att 2–30 dm2 gammelskog kan köpas upp och bevaras för all framtid. Du har på ett år chans att vara med och rädda 7–100 m2 skog på ett år!

 Ett klick för skogens hemsida

Stenriket i Djursdala

Mitt i tallskogen ligger denna säregna plats.

Stenrikets upphovsman Sven Petter Persson föddes 1813 i Djursdala by. Han gifte sig 1838 med Catarina Svensdotter från Björkesnäs och tog då över svärföräldrarnas gård. Från 1840 till 1864 föds i familjen 14 barn. Redan 1840 började Sven Petter arbetet med att odla upp den karga gruskullen på Hemskogen, som då var hagmark med hamlade björkar och lindar. Många undrade varför han odlade på den torra och stenbemängda hagmarkskullen. Svaret blev, att all annan mark, som var bättre, säkert kom att odlas i framtiden. Men den här var så dålig, att ingen skulle bry sig om att odla upp den.  

Till hjälp hade han sin med tiden blinde son Per August, som redan vid 30 års ålder hade slitit ut sig på faderns odling och dog av orkeslöshet. Bygdens ungdomar hade som kvällsnöje att hjälpa Sven Petter att bära sten. Hushållningssällskapet uppmärksammade odlarmödan år 1860, då Sven Petter fick en silverbägare som belöning. 

Av de 14 barnen nådde endast 4 vuxen ålder. Carolina, Matilda och Maria emigrerade till Amerika. Silverbägaren såldes, pengarna blev hjälp till flickornas amerikabiljetter. Kvar i Sverige blev bara yngste sonen Karl Johan.

Hustrun Catarina dog 1898 och Sven Petter dog 1899. De bodde då som inhysingar hos främmande människor på den gård, som de själva ägt och lagt ner hela sitt livsverk på. 
[Text från Djursdala hembygdsförenings hemsida.]

-18,8°