I dag såg jag sommarens första kantareller i skogen.
Sverige har ingen lång tradition när det gäller svampplockning, men kantarellen har varit en känd matsvamp ganska länge. Mykologins "fader" Elias Fries (1794-1878) påpekade tidigt att kantarellen var en av de få svampar som folk runt om i landet ansåg ätliga.
Det finns ca 70 arter kantareller beskrivna över hela världen, ingen är betraktad som giftig men det kulinariska värdet varierar. Kantareller är mykorrhizasvampar, det innebär att de behöver samarbeta med gröna växter (träd) för att bilda fruktkroppar.
I Sverige har vi minst sex arter kantareller, av dem är följande ätliga och goda:
Blek kantarell - Cantharellus pallens
Kantarell - Cantharellus cibarius
Rödgul trumpetsvamp - Cantharellus lutescens
Trattkantarell - Cantharellus tubaeformis
Text från Svampguiden
tisdag 28 juni 2011
torsdag 23 juni 2011
Skogsmyra
Röd skogsmyra (Formica rufa) är vitt spridd och vanlig i Europa. I Sverige är det den vanligaste myrarterna. Den röda skogsmyrans drottningar och hanar har en kroppslängd på omkring 9 till 11 millimeter och arbetarnas kroppslängd är cirka 4,5 till 9 millimeter. Färgen på huvudet, bakkroppen och större delen av benen är svart, medan huvudets sidor, mellankroppen och övre delen av benen är rödaktiga. Den har kraftiga käkar, mandibler, som den kan tillfoga kännbara bett med. Den saknar gadd, men kan spruta ut myrsyra genom bakkroppen om den blir angripen. Om man blivit biten och myrsyran kommer i såret, kan det svida, men är inte farligt.
Den röda skogsmyran lever i stackar och artens samhällen kan bli mycket stora och innehålla uppåt en miljon individer. Det beror på att arten tillhör ett mindre antal myrarter som har flera myrdrottningar i samma bo. Drottningarna kan uppgå till ett hundratal. Drottningen klarar inte av att själv grundlägga ett bo, utan måste antingen efter svärmningen accepteras av sin hemstack eller av en annan stack som hannen exempelvis kom ifrån eller genom förslava ett slavmyrebo, oftast av svart slavmyra (Formica fusca). Denna myrart liknar till utseendet något en stor svartmyra (Lasius niger). Drottningen tar då över boet genom att döda dess drottning, varefter boets arbetare tror att den främmande drottningen är deras egen genom liknande feromoner och lukt, och därför hjälper henne tills boet blir ett rent Formica rufa-bo.
Drottningen är på grund av att hon inte behöver klara sig själv, inte heller så mycket större än arbetarna, om än något större och med starkare rödaktiga och svarta färger än arbetarna.
Skogsmyrornas samhällen består av flera stackar, som ingår i system intill varandra. Ofta ligger flera stackar nära varandra och myrarbetarna bestämmer var stackarna ska ligga beroende på födotillgång och på samhällenas tillväxt av antalet individer.
Text från Wikepedia
Den röda skogsmyran lever i stackar och artens samhällen kan bli mycket stora och innehålla uppåt en miljon individer. Det beror på att arten tillhör ett mindre antal myrarter som har flera myrdrottningar i samma bo. Drottningarna kan uppgå till ett hundratal. Drottningen klarar inte av att själv grundlägga ett bo, utan måste antingen efter svärmningen accepteras av sin hemstack eller av en annan stack som hannen exempelvis kom ifrån eller genom förslava ett slavmyrebo, oftast av svart slavmyra (Formica fusca). Denna myrart liknar till utseendet något en stor svartmyra (Lasius niger). Drottningen tar då över boet genom att döda dess drottning, varefter boets arbetare tror att den främmande drottningen är deras egen genom liknande feromoner och lukt, och därför hjälper henne tills boet blir ett rent Formica rufa-bo.
Drottningen är på grund av att hon inte behöver klara sig själv, inte heller så mycket större än arbetarna, om än något större och med starkare rödaktiga och svarta färger än arbetarna.
Skogsmyrornas samhällen består av flera stackar, som ingår i system intill varandra. Ofta ligger flera stackar nära varandra och myrarbetarna bestämmer var stackarna ska ligga beroende på födotillgång och på samhällenas tillväxt av antalet individer.
Text från Wikepedia
tisdag 21 juni 2011
onsdag 15 juni 2011
Skogens kulturarv
Spåren från äldre tider kan liknas vid akterna i ett arkiv eller böckerna ett bibliotek. Utifrån lämningarna kan vi få en förståelse för och berätta om människan och samhället under olika tider.
Skogen och skogens resurser har sedan årtusenden varit en förutsättning för människans möjligheter att överleva. Skogen har gett skydd, mat och upplevelser. Här gick korna på skogsbete och här hämtades virke till bostäder. Skogen var också bärplockning, vedhämtning, jakt, fångst och råvara till industrin. Allt detta var förutsättningar för människors liv och för välfärd. Spåren finns kvar i form av gravar, odlingsrösen, fångstgropar och gamla kvarstående kulturväxer. De är alla spår av människors aktiviteter under olika tider.Läs mer, text från Riksantikvarieämbetet
torsdag 9 juni 2011
tisdag 7 juni 2011
Björk
Björksläktet (Betula) är ett växtsläkte med cirka 35 arter i familjen björkväxter. De förekommer i de tempererade delarna av norra hemisfären. Släktet innehåller några av Sveriges allra vanligaste lövträd som framför allt kännetecknas av sin vita stam med svarta fläckar. Björken är ett pionjärträd, vilket betyder att det kommer som det första av sly när bar mark uppstått efter avverkning, stormfällning eller skogsbrand och liknande. Björksläktets arter är extremt köldtåliga, beroende på den under vintern höga halten av björksocker, vilket fungerar som ett frysskydd. Text från Wikipedia.
onsdag 1 juni 2011
Rönn
Förr växte det rönnar i "varje" trädgård och man hade dem som ett siarträd. Det hette då att om det blir mycket rönnbär, blir det en kall vinter.
Småfåglarna var förstås glada om de fick mycket att äta, men numera kan de nya sorterna ge massor av bär utan att det behöver betyda några drastiska klimatförändringar. Medicinskt kunde rönnbär förr användas mot förstoppning och njurbesvär och i köket kunde man koka sylt och gelé av dem. Det fanns sedan en tid då rönnarna blev mer och mer förbigångna av alla andra lockande träd som kom ut på marknaden. Men nu verkar det som om de har fått ny renässans i svenska trädgårdar. Och visst förtjänar rönnarna sin renässans! De är lättodlade och anspråkslösa i fråga om jord och växtplats och så är de vackra året om. På hösten är de extra vackra med sina glada bärklasar i olika färger. För visst kan bären vara annat än röda: de kan vara orange, gula, vita, rosa och "räkfärgade"! Jodå, det finns en sort som heter Sorbus 'Räkrosa'! Förutom höstens vackra bär, har många rönnar blad med lysande höstfärg som bonus.
Text från odla.nu
Småfåglarna var förstås glada om de fick mycket att äta, men numera kan de nya sorterna ge massor av bär utan att det behöver betyda några drastiska klimatförändringar. Medicinskt kunde rönnbär förr användas mot förstoppning och njurbesvär och i köket kunde man koka sylt och gelé av dem. Det fanns sedan en tid då rönnarna blev mer och mer förbigångna av alla andra lockande träd som kom ut på marknaden. Men nu verkar det som om de har fått ny renässans i svenska trädgårdar. Och visst förtjänar rönnarna sin renässans! De är lättodlade och anspråkslösa i fråga om jord och växtplats och så är de vackra året om. På hösten är de extra vackra med sina glada bärklasar i olika färger. För visst kan bären vara annat än röda: de kan vara orange, gula, vita, rosa och "räkfärgade"! Jodå, det finns en sort som heter Sorbus 'Räkrosa'! Förutom höstens vackra bär, har många rönnar blad med lysande höstfärg som bonus.
Text från odla.nu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)