Så håller du granen grön hela julen

Artikeln kommer från Skogsstyrelsen

Snart är det dags att ta in julgranen. Ge den rikligt med vatten så barrar den mindre.
Att granen barrar lite är helt naturligt. Du kan dock minska barrfallet genom att:

• Se till att granen är relativt färskt huggen. 
• Om du har lång transportväg och har granen på biltaket, skydda granen mot fartvinden. 
• Låt granen stegvis vänja sig vid att komma in i värmen. Om du har möjlighet, låt den står en dag i farstun eller garaget. 
• Gör ett snitt så det finns färsk vedyta i roten som kan suga vatten.
• Fyll på vatten, speciellt de första timmarna och dygnet. 

Granen är vårt lands vanligaste skogsträd 

Granen (Picea Abies) används både till pappersmassa och sågade trävaror. Den invandrade från Finland för cirka 3000 år sedan och kom först till Norrbottens kustland. Största virkesförrådet av gran i procent av samtliga trädslag i landsdelen har Götaland. Där är andelen gran 45 procent medan motsvarande siffra i Norra Norrland är knappt 33 procent.
På marker där granen trivs finner du ofta blåbär men också harsyra, skogsstjärna och linnéa.
I Sverige säljs omkring 3 miljoner julgranar varje år.
Det är inte tillåtet att gå ut och hugga en julgran på annans mark om du inte först har fått lov av markägaren.

Nästa år är det grönt som gäller!

Smaragdgrön, året färg 2013
Pantone utser varje år vilken färg som kommer att dominera under det kommande året. Och 2013 går enligt Pantone i smaragdgrönt.

"Grönt är den vanligast förekommande nyansen i naturen - det mänskliga ögat ser mer grönt än någon annan färg i spektrumet", säger Leatrice Eiseman, verkställande direktör för Pantone Color Institute. Symboliskt, ger Emerald en känsla av klarhet, förnyelse och föryngring, som är så viktig i dagens komplexa värld.

Söker du bilder i gröna toner har Hagalunds Foto en hel del då jag gärna fotograferar i skog och natur, här kommer ett litet smakprov.

Skogen trivs när det är vinter och kallt

En sträng vinter behöver inte vara till nackdel för skogen – tvärtom. Men även om träden mår väl av en ordentlig vintervila finns det också risker med all snö och kyla.

Skogen mår bra av att det är kallt och snöigt, då går träden in i vintervila. Det värsta för träden är en vinter när det pendlar kring nollstrecket hela tiden och det är snöfritt – då vet de inte om de ska sova eller inte.
Läs mer på Skogsstyrelsens hemsida

Första snön

I går kväll kom den första snön och den ligger fortfarande kvar. Undrar om det redan ska bli vinter. Det känns allt lite tidigt.

Nu flyttar skogen till stan

1000 granar blir till 80 nya 

lägenheter i Göteborgs nya stadsdel

 

I Göteborgs nya hållbara stadsdel Kvillebäcken står det gröna i fokus. Och nu flyttar också en del av naturen till stan. 1000 granar utgör stommen i kvarteret med det så passande namnet Trädriket. Idag startar trähustillverkaren Derome försäljningen av 80 bostadsrätter med garanterat grönt ursprung.
Kvillebäcken ska ge hem till 2000 familjer. 150 av dem kommer att bo i ett hus med trästomme. Samtliga byggda av virke från skogar runt om Göteborg. Så närproducerat och klimatsmart cityboende som det kan bli.
Läs mer på Derome.se

Dataspel om regnskogen

Lär dig mer om regnskogen. Jan Dwire har tillsammans med ett team i Costa Rica  utvecklat "Rainforest Rangers" för att lära barn mer om regnskogen.
Länk till spelet
Länk till intervju med Jan Dwire

Denna söta Red-eye tree frog träffade jag på vid Tortuguero National Park i Costa Rica.

Trästad 2012

Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus anpassat till den Hållbara staden. Projektet blir en förstärkning av och blir en naturlig fortsättning av den Nationella träbyggnadsstrategin, som under perioden 2005–2008 verkat för ökat modernt träbyggande.

Genom projektet kan kommunerna ta vid och utveckla angelägna områden för det framtida träbyggandet, exempelvis arkitektur, teknik och inte minst affärsmodeller, säger Chris Heister, landshövding i Västerbotten och Ordförande för Trästad 2012.

Satsningen ska också tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker att utveckla planer och arkitektur som inte har någon motsvarighet i landets tidigare byggnadshistoria. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik.

– Träbyggandets utveckling visar att detta är det nya klimatneutrala sättet att bygga för 2000-talet, säger Niclas Svensson, Chef för Sveriges Träbyggnadskansli. Nu har cirka 180 kommuner byggt högre trähus eller större limträhallar. Allt fler upptäcker träbyggnadsteknikens uppenbara fördelar, avslutar han.

Landshövdingar i Västerbotten, Dalarna och Kronoberg bildar tillsammans med regionrådet i Västra Götalandsregionen, en ledningsgrupp för projektet.
Sexton kommuner ingår i Trästad 2012: Växjö, Västervik, Eksjö, Skövde, Borås, Trollhättan, Mora, Orsa, Falun, Älvdalen, Rättvik, Umeå, Lycksele, Skellefteå, Piteå, Kalix.
Läs mer om Trästad 2012

Östra Vätterbranterna har blivit utsett till biosfärområde inom Unesco

Östra Vätterbranterna är ett av 20 nya biosfär-områden som Unesco tillkännagav den 11 juli 2012.

Den 9-16 september invigs biosfärområdet med en sprudlande invigningsvecka med aktiviteter i hela det blivande biosfärområdet. Invigningen började med en fest på Grännaberget söndagen den 9 september.

Om Östra Vätterbranterna
Landskapet består av djupa sjöar, ljusa naturbetesmarker och branta berg gör att området har höga biologiska, kulturhistoriska och estetiska värden. På flera håll ligger platser med storslagna utsikter över Vättern bara ett stenkast från ett småskaligt kulturlandskap. På Visingsö susar historiens vingslag. Den varierande topografin, olika klimatzoner och människans odlande erbjuder många olika naturtyper.

  
Storslaget och småskaligt
Lokalklimat och topografin ligger till grund för variationen och värdena i landskapet. Ovanpå detta har människan under årtusenden format biosfären – den levande delen av jordskorpan– och gör så än idag. Genom slåtter, bete och lövtäkt har brukare inom området utvecklat ett ”mulens marker” med en stor artrikedom kopplad till gräsmarker, buskar och träd. Det är ett biologiskt kulturarv från tidigare generationers arbete och som vi har ett gemensamt ansvar att föra vidare.

Läs mer på Östra Vätterbranternas hemsida  

Jorden & Skogen i stan

Nu drar årets upplaga av Jorden & skogen i stan igång och först ut är Stockholm. Intresset från skolorna ökar stadigt och på flera orter slås nya rekord i antal elever som deltar.
Läs mer på LRF

Under dagen får lärare och elever följa med in i jordens och skogens kretslopp men även upptäcka matens väg från jord till bord. De händelserika programmen innehåller en vandring mellan bemannade stationer med både praktiska och teoretiska övningar.

- Många av våra barn och ungdomar har ingen möjlighet att besöka en riktig bondgård. Här kommer då bönderna in till tätorten istället. Vi förklarar varifrån maten kommer, visar upp den livskraftiga svenska landsbygden och alla spännande jobb som finns inom det svenska lant- och skogsbruket, säger Pernilla.

Jorden & skogen i stan genomförs på följande orter under hösten:

• Stockholm: Skansen 4-6 september
• Umeå: 12-13 september
• Halmstad: 12 september
• Jönköping: 12 september
• Linköping: 18 september
• Piteå: 19-20 september
• Borlänge: 21 september
• Gävle: 28 september
• Östersund: 2-3 oktober
• Skåne: under hösten

Världsarvet Plitvicesjöarna, ligger inbäddat i härlig lövskog

Mellan Zagreb och Dalmatien finner du Kroatiens största och mest berömda nationalpark Plitvice. Den drygt 300 kvadratkilometer stora parken består av 16 sjöar som förenas med gångbroar och imponerande vattenfall. För sin harmoniska samklang av naturlig skönhet och fängslande mystik tilldelades denna magiska plats en placering på UNESCO:s världsarvslista år 1979.

Mer om parken
Nationalparken Plitvice är som hämtat ur en saga och äventyret är näst intill overkligt. De 16 turkosa sjöarna ligger på olika höjder mellan de flera hundra meter höga bergen Mala Kapela och Licka Pljesevica vid källan av floden Korana. I en minst sagt storslagen och vacker miljö kan vi skåda tall- och bokskogar, grottor, källor och unika vattenfall. Sjöarna är rika på mineraler vilket bidrar till att vattenfallsplatåerna ständigt bildar nya formationer. När kalciumkarbonat når sjöns botten skär den in i stenen som då sakta reser sig och växer på bredd och längd.

 

 



















Djurlivet
Förutom till fots på de slingrande gångbroarna kan man ta sig fram med hjälp av mindre el-båtar samt sightseeing-tåg och bilar som är en del i parkens olika upplevelserutter. Nationalparken har också ett mycket rikt djurliv med arter som björn, varg, rådjur, vildsvin, räv och bäver. Dessutom finns här mer än 140 olika fågelarter, exempelvis hök, uggla, gök, trast och stare. I sjöarna lever även olika fiskarter och överallt i parken fladdrar små fjärilar omkring.

Hjälp till att bevara Plitvicesjöarna
Det är otillåtligt att bada i parkens sjöar och vattenfall. För bevarandet av Plitvicesjöarna löser man dessutom en inträdesbiljett i en av parkens två ingångar. Sommartid kostar en biljett 85-100 kuna för vuxna (annars 55 kuna) och 30-60 kuna för barn mellan 7-14 år. Varje år besöks Plitvice av flera tusen nöjda besökare som utan tvivel förtrollas av den obeskrivliga känsla som parken framkallar. En känsla som definitivt lär sitta i för livet.

De närmaste flygplatserna är Rijeka (95 km) och Zagreb (190 km). Text från Kroatienturist

Skogsstjärna

Det är lika roligt varje år när dessa vackra blommor växer upp i skogen. De är så vackra när man tittar närmare på dem. Det är det som kallas vardagslycka...

Skogsstjärna är en flerårig ört med stjärnlika blommor och en krypande jordstam. Bladen är olikstora, smalt omvänt äggrunda, och sitter samlade i en kranslik rosett i stjälkens topp. Skogsstjärna blommar vanligen i maj-juni och från stjälken kommer ett, eller sällan två, långa blomskaft med en ensam blomma. Blomkronan är vit eller ibland rosa, den är djupt flikig och har oftast sex eller sju kronflikar. Frukten är klotrund och sitter kvar efter det att fruktväggen fallit av. Varje frö är täckt av ett gråvitt nätlikt ytterskikt, fröna sitter tätt samlade och bildar ett litet klot.
Skogsstjärna kan knappast förväxlas med andra arter, de olikstora bladen som sitter kranslikt samlade i toppen av stjälken och de vanligen vita, stjärnlikt utbredda blommorna är karaktäristiska.

Utbredning. Skogsstjärna är vanlig i hela landet utom längst i söder. Den växer vanligen i barrskog, men förekommer ända upp på kalfjällen, ovanför skogsgränsen. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1662 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Skogsstjärna är Värmlands landskapsblomma. Den var också, tillsammans med Linnea (Linnaea borealis), en av Linnés favoritblommor och i Flora Lapponica 1737 (i svensk översättning av T. M. Fries, 1905) skriver han om skogsstjärna att "Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!".

Etymologi. Artnamnet europaeus betyder europeisk. Det svenska namnet skogsstjärna syftar på den stjärnlikt utbredda blomkronan.

Text från: Den virtiuella Floran 

Harsyra

Nu blommar Harsyran för fullt i skogarna i Småland.

Växtplats
Naturmark; såväl löv-, som barrskog.

Användningsområden
Bladen används som citrusliknande komplement i sallad eller som smakförstärkare till sås. Går bra ihop med russin och äpple och kan med fördel ingå som citrusliknande bas i efterrätter. Kan även blandas med vatten till måltidsdryck.
Blommorna kan användas på samma sätt som ovan, och utgör även en vacker dekoration i sallad.
Harsyran är en utmärkt smakförbättrare i rotbaserad "överlevnadsmat" som ofta är besk.

Näringsvärden
Eftersom harsyra innehåller oxalsyra bör vi inte äta alltför mycket av örten och personer med njursten bör helt undvika harsyra.

Övrigt
Harsyra kallas ibland för skogens barometer, eftersom harsyrans blad fälls ihop när regn är att vänta.
Läs mer om harsyra på den virtuella floran.

Text från Skogsskafferiet

Ekopark Omberg - de blommande skogarnas berg

Ekopark Omberg ligger i Östergötland vid Vätterns strand och är ett av landets mest välbesökta naturområden med en mosaik av skogar och dramatiska bergsbranter.

Text från Sveskogs hemsida, läs mer. 

Stocklycke hamn hade stor betydelse för skogsbruket fram till 1950-talet. Här skeppades virke från avverkningarna på berget ut för vidare transport med båt till industrier kring Vättern. Strax söder om hamnen finns en besöksvänlig grotta i vattenbrynet.

Stocklycke äng är en slåtteräng med fantastisk blomsterprakt och med många orkidéer i de fuktigare partierna. Ängen sköts i dag på traditionellt vis med lieslåtter sent i juli. Just den traditionella slåtterängen är en av Sveriges artrikaste naturtyper. Här går det att hitta upp till 40 arter per kvadratmeter, exempelvis solvända, jungfrulin och smörblomma. 
 

 Bokskogens naturreservat är en vacker bok- och ädellövnaturskog i sluttningen ner mot Vättern. På Omberg har boken sin nordligaste utbredning i östra Skandinavien. I Bokskogens naturreservat finns bergets äldsta och grövsta bokar.

Hjässan och Hjässaborgen är ett av ekoparkens populäraste besöksmål. Hjässan, bergets högsta punkt, erbjuder magnifik utsikt i alla riktningar. Runt Hjässan finns lämningar efter Hjässaborgen, den största av Ombergs tre fornborgar, som en gång ståtade med en 450 meter lång och 1,5 meter hög mur. De naturligt branta stupen kring Hjässaborgen gav också ett mycket bra skydd mot fiender.

Utsikt från Hjässan över Tåkern.

Ellen Keys villa Strand ligger inbjudande vid Vättern, omgiven av bokskog, alldeles vid foten av berget. Här bodde författarinnan Ellen Key (1849-1926) under senare delen av sitt liv och huset blev en samlingsplats för den tidens kända konstnärer och författare. Hon blev internationellt känd framför allt för sina idéer om barnuppfostran. Ellen Key var även starkt engagerad i arbetarrörelsen och enligt hennes önskan blev Strand ett sommarhem för ”trötta arbeterskor” efter hennes död. Idag kan kvinnliga akademiker komma hit och studera ämnesområden som låg Ellen Key nära. Guidade visningar arrangeras hela året.

Kvinnliga skogsföretagare och förebilder

Av Sveriges skogsägare är idag 40 procent kvinnor. Sedan lång tid både är och anses skog/skogsnäring vara männens värld. Förebilder är enligt forskningen generellt viktiga, inför och vid genomförande av entreprenöriella projekt. Kvinnor som funderar på affärsverksamhet inom skogsföretagande har idag få förebilder. Detta projekt är ett första steg i en strategisk satsning på att få många kvinnliga skogsföretagare/ entreprenörer att utveckla befintlig och ny verksamhet.
Läs mer om projektet

Fastlags- och påskris

Fastlagsris
Fastlagsris förekom i en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Risandet övergick under 1700-talet i en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Alltså likt den finska bastutraditionen. Oftast användes björkris, även om annat ris förekom. Från 1700-talet slut skulle fastlagsriset även vara dekorativt och var ofta utsmyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Ibland försågs det även med färgade pappersremsor innehållande rim. Påskfjädrarna kom dock inte till förrän under 1800-talets mitt, och blev vanligt förekommande först på 1930-talet. I Stockholm såldes även färdigpyntat ris från 1870-talet. De rika barnen kunde köpa ris där dekorationerna bestod av godis.

Påskris
Påskris som enbart används till dekoration har i Stockholm och delar av östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Det kunde vara utsmyckat likt fastlagsriset men saknade ibland helt pynt. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela landet. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Påskriset togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut.
Text från Wikipedia

Följ naturens kalender

Rapportera vårtecken 2012!
Följer du årstidernas skiftningar i naturen? Då kan du hjälpa till genom att rapportera dina iakttagelser. 
 
Läs mer på blommar.nu