Därför mår vi bra ute i skogen

Att man mår bra av att vistas i skogen är en flera hundra år gammal nyhet. Den franske filosofen Rousseau, som levde på 1700-talet, minns vi för uttrycket "Tillbaka till naturen". I början av 1900-talet fanns en stor rörelse för att få ut folk i skogen för hälsans skull. Många mådde bra av utflykten och forskarna trodde det berodde att det fanns extra stora syremolekyler bland träden. Efter en lång djupdykning i pillerburkarna dröjde det till 1980-talet innan forskningen i Sverige gjorde ett nytt försök, då genom Patrik Grahn. Hans inledande studier har vuxit till en hel avdelning på Lantbruks-universitetet. Forskarna kan visa att vi alla mår bra av att vistas i naturen och för sjuka kan det vara rena medicinen.

Men varför?
- I det vi kallar reptilhjärnan tar du in väldigt mycket information automatiskt. Det är autonoma processer som inte är viljestyrda. Går du en skogspromenad sysselsätts hjärnan med information som den inte behöver ta ställning till, samtidigt som du inte går och ältar gårdagen. Du blir medveten om nuet, ungefär som en älgjägare på pass eller den som mediterar.
Läs mer på ATL, text Pär Fornling

Vilken underbar sommardag!

Glad påsk!

Idag skiljer vi oftast inte på fastlagsris och påskris. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller på långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet. Fastlagsrisningens ursprung har även sökts i urgammal naturmagi och påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.

Åtminstone sedan 1700-talets senare del har fastlagsriset också varit ett prydnadsris smyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Riset kunde också förses med färgade pappersremsor med rim. Fjädervippor har använts i minst 150 år men blev vanliga först på 1930-talet. I Stockholm såldes fastlagsris med färgade fjädervippor och remsor med deviser på 1870-talet, möjligen även tidigare. Med tiden utvecklades risningen till en lek och även barnen kunde piska sina föräldrar. Det gällde att komma först upp på morgonen och överraska sjusovarna med en risbastu. Vid risningen användes oftast björkris men även annat ris förekom.

Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. De togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. I Stockholm och andra delar av östra Svealand förekom påskris som dekorationsris under 1800-talets senare del. Först under 1930-talet blev det vanligt i hela landet att dekorera påskrisen.
Text från Nordiska museet

Söderåsens nationalpark

Ett besök vid denna underbara skogspärla kan rekomenderas, speciellt på våren när boken precis har slagit ut. Det finns gott om vandringsleder och trevliga rastställen.

Söderåsens nationalpark bildades år 2001 och är 1 625 hektar stor. Naturen är omväxlande och bjuder på lummiga lövskogar, mäktiga rasbranter med höga klippor, strömmande vattendrag och vida utsikter. Särskilt välbesökt är Skäralid, Odensjön i Nackarpsdalen samt utsiktspunkterna Kopparhatten, Hjortsprånget och Lierna utmed Skäralidsdalen.

I nationalparkens sprickdalar och ädellövskogar finns en unik flora och fauna. Särskilt mångfasetterad är förekomsten av vedlevande skalbaggar, ormbunksväxter, mossor, lavar och svampar. Många av arterna är knutna till död ved. Söderåsens nationalpark ligger 3 mil öster om Helsingborg i Skåne.
Läs mer på hemsidan

Granblomning

Det ser riktigt lovande ut för granblomning och grankottar 2011, särskilt i östra Svealand men också i Götaland, resten av Svealand och Södra Norrland. Prognosen bygger på temperaturdata. Dessutom var det en svag blomning 2010 och nederbördsfattigt i slutet av juni och en bra bit in i juli i delar av landet – båda dessa faktorer är gynnsamma för initiering av granblommor. Text från Skogforsk

Granblomningen sker normalt vart fjärde till femte år och det är mörkröda honblommor som lyser upp granskogarna. Granen har han- och honblommor på samma träd och blommar i månadsskiftet maj–juni. En gran blommar första gången när den är 15–20 år gammal.

Hanblommorna är små, ovala ax, som först är mörkt blåröda och sedan blir gula. Hanblommorna avger gult pollenmjöl

Fågelkvitter

Idag var det fågelkvitter i hela skogen när Wilson och jag var på vår dagliga morgonpromenad, äntligen känns det som våren kommit på riktigt.

Skogens mångfald handlar om vår framtid

Skogen är Sveriges gröna guld – landets i särklass största naturtyp och avgörande för den biologiska mångfalden. Skogsåret är därmed en bra fortsättning på FN:s internationella år för biologisk mångfald år 2010. Vikten av den biologiska mångfalden uppmärksammades bland annat genom att i juni förra året skicka vykort till Sveriges samtliga kommuner med hotade arter som svartpälsbi, grönskära och fjällräv. Miljödepartementet följer under 2011 under upp vykortssatsningen genom ett brev till landets samtliga kommuner, för att uppmärksamma internationella skogsåret och inspirera till förnyade naturvårdsinsatser.

Det lokala engagemanget är avgörande för att skapa ett starkt naturskydd. Den tätortsnära naturen är viktig för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Att värna och vårda lokala naturvärden är en möjlighet att göra kommunen än mer attraktiv för både boende och besökare. Naturvård är ett långsiktigt arbete. Med dialog och samverkan, hållbart brukande och utvecklade skyddsformer kan vi stoppa förlusten av den biologisk mångfalden – grunden för allt liv på jorden.
Text från Regeringskansliet, läs mer

SKOGEN startar TV

Galna trädfällningar, gravallvarliga säkerhetsinstruktioner, dokumentärer från djungeln. Nu öppnar  SKOGENtv på Internet. Den nya ”tv-kanalen” ska komplettera tidning, webb och nyhetsbrev för alla som vill hänga med i det som händer – och även roa sig en stund vid datorn.
Läs mer på Skogen.se hemsida