Skogskarta med hotade och räddade skogar

Halva Sverige är täckt av skog. Men skogen är inte längre vad den en gång var. Nästan all skog har påverkats av människan och endast 4 procent står under ett kvalitetssäkrat och formellt skydd. I Skogskartan kan du besöka hotade skogar och skandalhyggen, men också de fantastiska skogar som vi har räddat. På naturskyddsföreningens hemsida kan du se vilka skogar som är hotade och vilka som har räddats.

God Jul

Hoppas alla får en lugn och fridfull jul utan stress. Gå ut och njut av den härliga vinterskogen.

Så håller du julgranen vid liv

Snitta julgranen, spreja grenarna och vänj den vid varm inomhusluft genom att ställa den i farstun för att tina. Då håller den sig i fint skick ända till tjugondag Knut.

Av Sveriges ca 4,5 miljoner hushåll köper 3 miljoner så här års en julgran. Om barren faller till marken lagom till jul eller ej är ingen slump. Här är några tips från LRF Skogsägarna för att bevara granen länge:

Inköp 
Välj en färsk gran. Fråga när den är fälld och om den kommer från närområdet.

Inomhus 
Ge inte granen en temperaturchock genom att ta in den direkt i husvärmen. Ställ den i farstun och låt den tina över natt.
Snitta granen, precis som du gör med snittblommor, så suger den upp vattnet lättare.
Första dygnet suger den mycket vatten. Fyll på i julgransfoten regelbundet.
Socker eller magnecyl hjälper inte, möjligtvis en påse växtnäring.
Granen gillar hög luftfuktighet, spreja grenarna med vatten och ställ den inte nära ett element.

Tänk på
Granen kryllar med smådjur som är osynliga för ögat, bland annat fjärilslarver och gallmygg.  Men ingen fara, de stannar i granen!
Krukväxter och gran är inte en bra kombination. Granen utsöndrar sura ämnen och suger upp luftfuktigheten i rummet, så ställ krukväxterna i ett annat rum över julen.

Får jag hugga min egen gran?
Om du har markägarens tillstånd går det utmärkt. Störst chans att få ja är om du erbjuder dig att hugga en gran längst en kraftledningsgata. Fråga först och hugg sen. Kolla på Skogsvårdsstyrelsens register för att se vem som äger ett visst skogsområde. Hugger man utan lov kan man dömas för stöld eller snatteri.
Text från LRF

Vinterstämning i skogen

Var femte julgran är stulen

Traditionen att stjäla sin gran till jul drabbar små skogsägare hårt. Var femte gran är stulen, uppger Rapport.
Stölderna kring jul kostar små och stora skogsbolag ett par hundra miljoner kronor om året. Det uppger Esbjörn Wahlberg på Sveaskog som granskat stölderna.
– Man ska köpa sin gran på torget eller be markägaren om lov för att hugga ner en gran, säger Esbjörn Wahlberg till Rapport.

Många som ger sig ut i skogen för att hugga ner en gran ser sig inte som tjuvar. Man likställer det ungefär med att palla äpplen, skriver Rapport på sin hemsida.
Omkring 170.000 julgranar importeras numera från andra länder, främst från Danmark. Enligt statistik från Jordbruksverket har värdet på antalet importgranar stigit från en miljon kronor 1995 till som mest strax över 14 miljoner år 2007. Förra året importerade Sverige granar till ett värde av strax under 14 miljoner kronor.
Enligt en undersökning utförd av Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala 2002 hade 3 miljoner av Sveriges 4,3 miljoner hushåll julgran.
Text Clas Svahn, Dagens Nyheter

Skogens kulturarv vinnare när myndigheter samarbetar

Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsens bedriver
idag ett unikt samarbete kring skogsfrågor. Att arbeta
sektorsövergripande med skogsfrågor bidrar till större
genomslagskraft och trovärdighet i den allmänna
debatten och en bättre överblick samt större förståelse
för respektive myndighets arbete. Läs mer 

Vi trycker på Scandia 2000, ett FSC®-märkt papper från svenska skogar

Välkommen till webshopen med kort tryckta på Scandia 2000

Scandia 2000 – är ett papper från miljöcertifierade svenska skogar. Tillverkas i Lessebo, Småland, ett integrerat bruk som producerar massa och papper på samma anläggning. Flisen som blir till pappersmassa kommer från skogar i trakten. Spillvärme från produktionen tas till vara och blir till fjärrvärme, ett koncept som är unikt i Europa.

Tryckeriet vi använder är dessutom Svanen-märkt och ligger i Småland = närproducerade trycksaker.
www.responsibilityonpaper.com

Barn vill tillbringa mer tid i skogen

SCA studie visar: Barn vill tillbringa mer tid i skogen
20 november firar vi FN:s Internationella barndagen och 2011 har också utnämnts till Internationella skogsåret. SCA tar därför chansen att berätta om vad barnen verkligen vill: Tillbringa mer tid och leka mer i det fria och i skogen.
Läs mer på deras hemsida

Nu ska träd bli tyg

Bristen på bomullen i världen sätter press på att hitta andra alternativ. Textilhögskolan kommer nu tillsammans med Domsjö, TEKO och Processum inleda arbetet att framställa
en fiber av regenererad cellulosa.
Läs mer på textilhögskolans hemsida.

Nya hot mot skogen när tempen stiger

Flera obehagliga arter kan hota den svenska skogen i ett framtida ännu varmare klimat. Bland annat riskerar en svampliknande arthoppare att få fäste.

Döda ekar och blåbär

 

Redan nu orsakar en rad olika svampsjukdomar förluster på mer än en miljard kronor årligen för skogsägarna i Sverige. Och det kan bli än värre om klimatet fortsätter att förändras.
Bland annat är svenska forskare rädda för en svampliknande organism av släktet phytofhtera som har orsakat plötslig ekdöd i Nordamerika, som dödar blåbär i Norge och har som har hoppat över till lärkträd i Storbritannien. Läs mer på atl.se

Höstfärger

Uppslagsbok om skog på nätet

Svaren finns i Skogsencyklopedin på nätet, som nu innehåller 11 500 sökbara ord, bearbetade av ett 40-tal av landets ledande experter inom sina specialområden. Hela texten har också redigerats av Michael Ernst, Textassistans AB.
Skogsencyklopedin på nätet är en kompletterad och reviderad version av den ursprungliga boken med samma namn som gavs ut av dåvarande Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen) år 2000. Skogsencyklopedin på nätet är ett samarbete mellan Föreningen Skogen och Skogforsk, med bidrag från skogsföretag, SLU och Södras forskningsfond.
Till uppslagsboken

Ansikten i skogen

När jag går i skogen hittar jag ansikten och figurer överallt,
i stenar, på stammar, mossa...
Här kommer några av de figurer jag stött på.

Härliga höstfärger

Nu är det väldigt vackert ute med alla löv som ändrar färg. Skynda er ut och njut av den härliga höstluften och färgerna.

Trattkantareller i skogen

Nu är skogen full av trattkantareller så det är bara att ge sig
ut i skogen och plocka.

Trattkantarellen är en sen höstsvamp som också tål frost ovanligt bra. 
Den växer i mossig barrskog, bland blåbärsris, under stora granar, i mossigt gräs ...
Trattkantarellen kan vara svår att hitta, den gråbruna hattens översida smälter ibland in i markens och lövens färger och den växer ofta i stora grupper och bildar ibland hela "mattor".

Den har grågulbrun trattformad hatt med först inrullad sedan utbredd och krusig hatt. Foten är ihålig. Doften är behaglig och smaken mild och fin!

Torkade trattkantareller är en skatt, att ha till fisk, kött, såser, soppor, grönsaker...

De torkade svamparna behåller både sin arom och konsistens. 

När torkad svamp skall tillagas läggs den först i vatten, endast vatten så att det precis täcker svampen. Låt den ligga i blöt 1/2-1 timme.

Torkade trattkantareller kan smulas eller malas sönder till svampmjöl, som kan användas som krydda.
Text ifrån www.trattkantareller.se

Björklöven gulnar tidigt i år

Löven har redan gulnat på många björkar och det beror
inte på hösten utan på ett svampangrepp.
Björkrost är en svampen som fått en kraftig spridning i
år på grund av fuktigt väder i juli.

Björkrosten förorsakas av en rostsvamp, som infekterar bladen på försommaren. Svampen tränger sig in i bladen, som så småningom blir gulfläckiga. Svampens sporer produceras sedan i stora mängder på bladens undersida, som kan se ut som om den var täckt med gult puder. På sensommaren kan rostangreppet vara vanligt. Infekterade blad torkas ut och faller bort i förtid. Även skottspetsarna kan dö. 
Läs mer på www.skogsskada.se

Lingon

Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och röda bär. Bladen har nedböjda kanter, översidan är glänsande grön och undersidan blekgrön med glandelprickar. Lingon blommar i maj-juli, blommorna är klockformade, vita eller ljusrosa och sitter i klasar. De blanka och klarröda bären mognar i augusti-september.

Lingon brukar ofta förväxlas med mjölon (Arctostaphylos uva-ursi), som också har vintergröna läderartade blad och röda bär men skiljs genom sitt mer mattformiga växtsätt, blad med platta kanter och blommor som är urnformade. Man kan också påträffa hybrider mellan lingon och blåbär (V. myrtillus) men sådana är mycket sällsynta.

Utbredning. Lingon är vanlig i hela landet och växer oftast på torr och mager mark som hedar och hällmarker, men är även vanlig på annan skogsmark. Den är en av karaktärsväxterna i hällmarkstallskogen som är en typ av hedtallskog. Första fynduppgift är redan från medeltiden (Nordstedt 1920).

 Användning. Bären används till dricka, sylt och gelé. De behöver inte konserveras då de har lång hållbarhet på grund av sin höga halt av bensosyra. Trots att motsatsen ofta anges i litteraturen är C-vitaminhalten i lingon låg. Förr såldes bären, Baccæ vitis idææ, på apoteket som bland annat febernedsättande medel.

Etymologi. Artnamnet vitis-idaea betyder 'vin från berget Ida'. Svenska namnet lingon är besläktat med ljung och syftar troligen på växtplatsen, då lingon och ljung (Calluna vulgaris) ofta återfinns tillsammans (Odhner 1963).
Text från den Virtuella floran

Skogskovall

Denna vackra blomma har blommat hela sommaren
i tall- och granskogarna.

Skogskovall är en ettårig ört som kan bli upp till tre decimeter hög. Stjälken är upprätt och har motsatta långsmala blad. Skogskovall blommar från juni till augusti med små gula blommor som sitter ensidigt vända, i bladvecken. Stödbladen är gröna. Blommorna är mindre än en centimeter långa och vanligen klargula, kronpipen är kort och underläppen nedböjd. Foderflikarna är lika långa som kronpipen. Fruktkapseln är knappt längre än foderflikarna och den innehåller vanligen bara två frön.

Skogskovall är vanlig i hela landet, den växer vanligen i näringsrika, inte alltför torra barrskogar. Ett citat från Flora Lapponica (1737), där Linné omtalar att skogskovall och ängskovall var bra betesväxter som gav ett utmärkt smör, finns att läsa under arten ängskovall (M. pratense).

Etymologi. Artnamnet sylvaticum kommer av latinets silva (skog).
Familj: Scrophulariaceae
Släkte: Melampyrum
Svenska synonym: skogsskepling
Text från den virtuella floran

Fullt med skogshallon i skogen

Skogsturen idag med Wilson var kantad av skogshallon, överallt var det buskar med stora fina hallon.

Beskrivning. Hallon är en halvbuske som kan bli upp till två meter hög. Stammen är upprätt och trind. Årsskotten har tunna borstlika röda taggar, andra året blommar skotten och barken fjällar av, därefter vissnar de. Bladen är parbladiga med ett uddblad och två till sex småblad, de är vitfiltade på undersidan. Hallon blommar i juni-juli med ganska små blommor. Kronbladen är vita och upprätta. Frukterna mognar i juli-augusti. 

Användning. Hallonets frukter används bland annat till sylt och saft. Hallonblad, Rubi idaei Folia, användes förr inom farmakologin. Hallon odlas ofta och många sorter med olika form och storlek på frukterna saluförs, knappast någon med lika angenäm smak och arom som den vilda arten.

Etymologi. Det vetenskapliga artnamnet idaeus betyder 'från Ida', som är ett berg i Mindre Asien. Det svenska namnet hallon kan härledas från hall i betydelsen brant, häll, stenig mark (Odhner 1963).
Text från den virtuella floran

Tur på Fulufjället & Njupeskär

I går var vi vid nationalparken Fulufjället i Nordvästra Dalarna intill den Norska gränsen. Det blev en rejäl runda, Njupeskär runt på 5,5 km i svår terräng. Njupeskärs vattenfall är Sveriges största, med en höjd av 93 meter, varav 70 meter fritt fall.

Njupeskärs vattenfall är sevärt även under vintern, då isen bygger ett skimrande pansar kring fallet.
Fulufjällets nationalpark består mest av kalfjäll och hed. Ris-, gräs- och lavhedarna är unika för fjällvärlden. Här får renar inte beta och det syns i de svällande lavmattorna. Ledsystemet är väl utbyggt med 140 kilometer markerade leder.
I parkens kärnområde tillåts inga verksamheter som stör natur och naturupplevelser. I vissa andra delar förekommer älgjakt, skoteråkning på leder samt fiske. Sjöar som tidigare kalkats ska fortsätta kalkas till fromma för ädelfisket. Dalgångarna, den opåverkade skogen och de många våtmarkerna ger förutsättningar för ett artrikt fågelliv. Den orädda lavskrikan är nationalparkssymbolen. Fulufjället är en av de första nationalparkerna i Europa som är certifierade enligt PAN Park. PAN Park är ett koncept grundat av WWF och holländska Molecaten, som förenar skyddad natur och hållbar turism.
Text från Naturvårdsverket.

Fulufjället reser sig som en platå i landskapet, med branta sidor och platt upptill. På vintern ser det ut som en stor gräddtårta! Andra fjäll är av rent urberg, gnejs och granit. Fulufjället är en stor kudde av sandsten. Sandstenen bildades för 900 miljoner år sedan, i ett grunt hav vid ekvatorn. Kanske hittar du stenar med märken som av vågor på din vandring – ett minne från när Fulufjället var havsbotten. I sand växer inte mycket. På Fulufjället trivs växter som inte behöver så mycket näring, till exempel mossor och lavar.
Text från dalarna.se